Nordmenns sparepenger kobles til regnskogsrasering i Indonesia
Milliarder av nordmenns sparepenger kan kobles til palmeoljeselskaper som ødelegger regnskog og forårsaker skogbranner i Indonesia. Det viser en ny rapport fra Regnskogfondet.
RASERT: Palmeoljeindustrien i Indonesia er hovedårsaken til at regnskogen ødelegges i Indonesia.
Flere av Skandinavias største banker og pensjonsfond, deriblant Oljefondet, Nordea og Storebrand eier aksjer i asiatiske banker som igjen låner penger til palmeoljeselskaper. Til sammen investerer tolv norske og svenske banker og pensjonsfond nesten 17 milliarder norske kroner i seks asiatiske banker som gir store lån til palmeoljeselskaper som raserer regnskog i Indonesia.
En ny rapport fra Regnskogfondet avslører hvordan seks banker fra Indonesia og Singapore har gitt lån til palmeoljeprosjekter som har forårsaket ødeleggelse av regnskog, brudd på menneskerettigheter og utslipp av klimagasser. De seks sørøstasiatiske bankene finansierer halvparten av all oljepalmedyrking i Indonesia, men ingen av dem stiller krav til at bedriftene de låner til skal unngå avskoging. Bankene det gjelder er de indonesiske Bank Mandiri, BRI, BCA og BNI, samt OCBC og DBS fra Singapore.
Les hele rapporten her: Nordic investments in banks financing Indonesian palm oil
Regnskogfondet, i samarbeid med Fair Finance Guide Sverige og Etisk Bankguide Norge, har avdekket at tolv skandinaviske banker og pensjonsfond eier aksjer i de seks sørøstasiatiske bankene. Det dreier seg om Statens Pensjonsfond Utland (Oljefondet), DNB, Nordea, Storebrand, KLP, AP-fonden, Swedbank, Handelsbanken, Länsforsäkringar, Skandia, SEB, og Danske Bank.
- Flere skandinaviske banker og fond har droppet investeringer i palmeoljeselskaper som ødelegger regnskog, men har ikke stilt noen krav til bankene som gjør det mulig for selskaper å fortsette med regnskogsrasering. De må bruke eiermakten sin til å legge press på disse sørøstasiatiske bankene for at de skal slutte å gi lån til bedrifter som raserer regnskog, sier Vemund Olsen, seniorrådgiver i Regnskogfondet.
Låner penger til verstingene
Regnskogen i Indonesia raseres for å gi plass til oljepalmeplantasjer, noe som har katastrofale konsekvenser for klima og naturmangfoldet og for de lokale urfolksgruppene som lever av skogen. Mens endel store palmeoljeprodusentene har forpliktet seg til å unngå avskoging og til å respektere urfolks rettigheter, er det fortsatt mange plantasjeselskaper som fortsetter å rasere regnskog. Å legge om produksjonen av palmeolje i en miljøvennlig retning er kostbart, noe som gir verstingene blant plantasjeselskapene et konkurransefortrinn over sine mer bærekraftige konkurrenter som må selge palmeoljen dyrere. Et slikt fortrinn er bare mulig fordi bankene som låner disse selskapene penger ikke stiller noen krav til at prosjektene skal unngå skader på miljøet eller bryte med menneskerettighetene til for eksempel lokale urfolksgrupper som lever i og av regnskogen.
Om Etisk bankguide:
Etisk bankguide Norge er et samarbeid mellom Framtiden i våre hender og Forbrukerrådet, og er del av det internasjonale initiativet Fair Finance Guide International. Basert på en internasjonal metode har Etisk bankguide kartlagt retningslinjene og policydokumentene til 13 banker som har virksomhet i Norge, og gitt bankene en score som viser hvordan de enkelte bankene oppfyller krav til samfunnsansvar. Egne tema- og casestudier undersøker hvorvidt bankenes retningslinjer følges opp i praksis. Les mer om initiativet her: http://etiskbankguide.no
- Uten lån ville det ikke være mulig for disse selskapene å anlegge nye palmeoljeplantasjer i regnskogsområder. Dermed er bankene medansvarlige for regnskogsødeleggelse, og bidrar dessuten til å undergrave innsatsen for å gjøre palmeoljeindustrien mer bærekraftig, uttaler Olsen i Regnskogfondet.
- Nok en gang ser vi hvordan milliarder av folks spare- og pensjonspenger investeres i miljøskadelig virksomhet. Problemet er at når man investerer i banker, tar man ikke i betraktning miljøkonsekvensene av bankenes finansielle virksomhet. Investeringer i banker som dette rimer dårlig med internasjonale bærekraftsprinsipper som skandinaviske banker og pensjonsfond har lovet sine kunder å følge. Dette viser hvor viktig det er at pensjonsfond og banker selv setter bærekraftskrav til andre banker før man investerer i disse finansselskapene, sier Pia A. Gaarder, prosjektleder i Etisk Bankguide Norge og fagsjef for etikk og næringslivarbeidet i Framtiden i våre hender.
Kommentarer fra bankene:
Alle bankene og fondene som omtales i rapporten har fått lese den på forhånd og ble invitert til å kommentere saken.
Kommentar fra Storebrand:
Palmeoljeplantasjer fører med seg en rekke bærekraftsproblemer, både gjennom avskoging og uakseptable forhold for lokalbefolkningen. Vi begynte å jobbe aktivt med palmeolje allerede i 2012, da vi utelukket en rekke plantasjeeiere fra våre investeringer. Fokuset vårt har vært på eierne av plantasjene, fordi det er der vi mener vi kan bidra mest til en forbedret praksis i industrien. Den positive utviklingen i disse selskapene er et tegn på at det har vært en riktig vurdering. Ved å være investert i bankene er man indirekte involvert, men vi mener altså at det er mer effektivt å jobbe direkte med problemeierne. Blir det etablert et felles initiativ som kan bidra fra en annen innfallsvinkel, vil Storebrand selvsagt vurdere å delta i dette.
Kommentar fra DNB Asset Management:
DNB Asset Management har et dedikert team som jobber med ansvarlige og bærekraftige investeringer. Vi har i flere år jobbet aktivt mot palmeoljeprodusenter for å oppfordre til bærekraftig produksjon. De selskapene som ikke driver bærekraftig er ekskludert fra vårt investeringsunivers. I tillegg deltar DNB i en arbeidsgruppe med fokus på bærekraftig produksjon av palmeolje sammen med internasjonale investorer gjennom Principles for Responsible Investments der formålet er å fremme bærekraftig produksjon av palmeolje ved dialog med selskaper innen palmeolje. Når det gjelder eksponering mot de seks bankene rapporten omfatter hadde DNB svært beskjeden eksponering og i kun to av de seks bankene. Vi vil fortsette å være i dialog med selskaper som produserer og/eller kjøper palmeolje da vi mener det er mer effektivt å jobbe direkte mot disse selskapene. Vi har i tillegg økt fokus mot banker og deres finansieringspraksis, og har dialog med flere banker vedrørende dette. Vi deltar i flere felles initiativ når det gjelder kontakt med selskaper og vurderer dette løpende.
Kommentar fra KLP:
I KLP har eierskapsutøvelsen vært rettet først og fremst mot palmeoljeselskaper og selskapene som kjøper palmeolje. Det er positivt at Regnskogfondet nå gjør oss oppmerksomme på flere innfallsvinkler for å bekjempe avskoging i Asia. Utfordringene knyttet til hva finansieringsinstitusjoner i porteføljene til KLP låner ut penger til, er ikke begrenset til palmeolje. Det er naturlig at KLP, som er opptatt av en ansvarlig investeringspraksis forventer det samme av finansieringsinstitusjonene vi er investert i. KLP stiller seg derfor positive til å delta i et felles initiativ for eierskapsutøvelse mot de asiatiske bankene for å sette fokus på deres vurdering av miljø og menneskerettigheter.
Kommentar fra Nordea:
Nordea ser allvarligt på uppgifterna i rapporten och vi ser att de lokala bankerna har en viktig roll i att lösa palmoljeindustrins utmaningar från ett hållbarhetsperspektiv. I första hand inleder vi en dialog med de bolag som fastnar i vår normbaserade screening samt bolag som vi identifierar har allvarliga brister i sitt arbete med miljö och sociala frågor. Den normbaserade screeningen flaggar för oss när ett bolag kränker internationella normer. Bolagen i rapporten har inte bekräftat kränkt internationella normer.
I och med utmaningarna i palmoljeindustrin har Nordea gjort fältbesök till Indonesien vid två tillfällen 2011 och 2017. Genom fältbesöket 2017 fick vi bl.a. en bättre förståelse för de lokala bankernas roll och deras brister kopplade till dessa frågor. (Se filmen från vårt senaste besök här). Som en del av vårt arbete efter besöket har vi fört dialog med en intresseorganisation på plats för att delta i Workshops med lokala banker med syfte att öka fokus på dessa frågor. Vi ställer oss också positiva till det dialogarbete som Fair Finance Guides rapport uppmuntrar till.
Vi vill också lyfta fram att den här rapporten endast visar på en liten del av det arbetet Nordea gjort kopplat till palmoljeindustrin. Efter fältbesöket 2017 har vi t.ex. fört dialog med de största nordiska köparna av palmolja. Vi har också under de två senaste åren gjort genomgående hållbarhetsanalyser och fört dialog med livsmedelsbolag om hur de hanterar hållbarhetsfrågor vid inköp av råvaror såsom palmolja. Som ett led i detta tog vi också fram en rapport tillsammans med analysfirman Solaron för att bättre förstå kontroversiella råvaror från ett hållbarhetsperspektiv. (Läs rapporten här.)
Kommentar fra Skandia Fonder:
I en ny rapport av Fair Finance Guide granskas svenska och norska kapitalägare och förvaltare kring deras investeringar i indonesiska och singaporianska banker som i sin tur finansierar palmoljeutveckling. Skandia Fonder är en av de granskade aktörerna och har aktieinnehav i fyra av de sex granskade bankerna.
De fyra bankerna som Skandia Fonder har innehav i har utvecklat sitt hållbarhetsarbete de senaste åren, t ex har två av bolagen inlett ett samarbete med WWF Indonesia. Det finns dock fortfarande brister, inte minst vad gäller transparens. Detta är något som Skandia Fonders förvaltare har adresserat med framförallt ett av bolagen.
För att säkerställa en opartisk bedömning från flera källor och perspektiv anlitar Skandia Fonder tre internationellt ledande och oberoende analysfirmor för hållbarhetsanalys och incidentbevakning av samtliga innehav. Vi fattar beslut och genomför påverkansarbete på basis av både dessa externa analyser samt de analyser som våra interna hållbarhetsanalytiker genomför.
Om Skandia bedömer att ett bolag bryter mot internationella hållbarhetsrelaterade normer sätts bolaget upp på Skandias observationslista och en påverkansprocess inleds – antingen av Skandia själva eller i samarbete med andra kapitalägare genom någon av våraleverantörer av påverkanstjänster. I de fall vi inte ser förändringsvilja hos bolaget kan det bli föremål för exkludering. Skandia Fonder har idag underkänt totalt ca 130 bolag, varav fem bolag med anledning av brister i skogsbruk/palmoljeplantager.
Vi välkomnar konstruktiva granskningar som ytterligare kan driva på utvecklingen inom ansvarsfulla investeringar. Vi ställer oss initialt positiva till att delta i det påverkansinitiativ som Fair Finance Guide planerar att starta med anledning av rapporten.
Skandia Fonders exkluderingslista hittar ni här.
Skandia Fonders redovisning av bolagspåverkan hittar ni här.
Kommentar fra SEB:
SEB:s fondbolag har inga innehav i de berörda bankerna i sina aktivt förvaltade fonder, utan endast i indexfonder, som enligt respektive fondbestämmelser måste spegla sitt specifika index. När det gäller indexfonder används fondens förbestämda exkluderingskriterier vid kontroll av investeringar, enligt fondens fondbestämmelser. Analys av investeringar ur ett bredare perspektiv genomförs vid aktiva investeringar. Vid analys av banker inför aktiva investeringsbeslut beaktas affärsmodell och hållbarhetsarbete på samma sätt som till exempel lönsamhet och kreditrisker.
